Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Missen som blev vinterns fullträff för Brynäs

/

Annons

Anton Rödin försökte säkert få klubban på den där pucken; varje forward vill det, speciellt målhungriga sådan – varje sekund i varje match

Men han missade.

Tack för det, Rödin.

Och i stället blev det säsongens fullträff för Brynäs.

På nån sekund ändrades vintern som släpat på en fiaskostämpel, en smärtsam guldtränarsparkning och ett bortaspel knappt värt Cmore-avgiften till något helt annat.

Inte succé – vi kan inte spralla iväg till närmaste fontän. Såna är vi inte.

Men slutspel – vem hade trott det för några veckor sedan.

Vem hade trott det för bara någon match sedan.

Vem kan ens tro på det nu – när det nu är verklighet.

Det blev just som jag trodde och kände, en enda lång sudden deathkväll där i Löfbergs Arena, där Färjestad både mötte Brynäs och sin egen historia.

Men framför allt mötte man Bulan Boys, som reste sig och kom tillbaka inte bara i den här avgörande matchen utan till hela säsongen.

Det var inte Rödin som gjorde målet, men det var just kedjan med honom, Bill Sweatt och Greg Scott som när Färjestad skulle försöka kontrollera matchen plötsligt slet sig loss från allt och alla.

Sweatt kvitterade, precis som i Gavlerinken och vred upp tempot och passade till Slovak så att halva Värmland kastade sig på telefonerna och försökte ringa den svenska hockeyns videogranskningscentral och protestera.

Men Rödin missade.

Jag såg det, kanske för att jag ville se det, men framför allt gjorde Christer Lärking, videodomaren det i sitt situationsrum.

Färjestad utslaget. Brynäs vidare.

Nej, bättre kan det faktiskt inte bli.

Match för match har jag uppskattat backen Tomas Slovak för hans professionella förmåga att göra sitt jobb, för sitt lag, sina lagkamrater och först till slut för sig själv. Att just han fick avgöra var riktigt fint.

Mitt i det virvlande och vansinnigt spännande slutet på en kort men lång matchserie upptäcker jag också att Brynäs vann en bortamatch.

Den här segern räddade, som jag ser det, säsongen för Brynäs IF. Den drar inte ett streck över det stora ekonomiska minuset som pulserar i ekonomikontorets datorer, och den döljer inte en halvrasslig SHL-säsong.

Men jämför:

Ett kval – jo, det kunde ha slutat så om inte Leksand sjunkit genom Siljans is.

Eller utslaget av just Färjestad i den här play in-serien.

Då hade vi kastats från en säsong att glömma rätt in i ett silly season-kaos.

Nu blir det slutspel i stället. Mot Skellefteå, laget från det som de så gärna kallar Guldstaden. En helt hopplös uppgift självklart.

Men det spelar ingen roll.

Thomas "Bulan" Berglund och hans långe, så lugne kollega Petter Nilsson, kom till ett sönderrostat och sargat Brynäs.

De inte bara lyckades med en räddningsoperation med haverikommissionen stojande på läktaren alldeles bakom.

De lyckades få laget att vinna matcher, speciellt rätt matcher – och detta trots att den där skadeförbannelsen även satte lagkaptenen Niclas Andersén på läktaren här i slutet.

Och det bästa av allt, det vet jag utan att behöva djupanalysera:

Thomas Berglund är inte nöjd med det här – och han kommer att se till att Bulan Boys inte är det heller.

...och vilken kväll för Brynäs sportchef Stefan Bengtzén: Brynäs till slutspel – och Karlskrona där han fixade lagbygget innan han skrev på för Brynäs gick upp i SHL efter 2–1 mot Västerås.

STISSE HISSAR

Tomas Slovak. Rätt man avgjorde. Säg emot mig, nån!

Bernhard Starkbaum. Var 96,66-procentig när det gällde i Karlstad. Precis vad som behövdes.

Sweatt&Scott. Det är en fantastisk skön nordamerikansk duo som Brynäs har, och som pressat sig hela säsongen.

STISSE DISSAR

Inget. Nix. Inte just nu. Vad skulle det vara?

Mer läsning