Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det. Gick. Så. Långsamt. Och. Pucken. Ville. Inte. In.

Det var närmast knäpptyst i Gavlerinken när förlängningen började.
Sedan var det bara för folk att skrapa bilrutan och åka hem.
Hem till SHL-tabellen på text-TV – om nu någon orkade, ville, eller ens vågade läsa den.
Jag vet i alla fall hur den ser ut.

Annons

Jag vet också att det bara var en match i den 42:a omgången, och jag vet att det bara var Thomas "Bulan" Berglunds första hemmamatch och jag vet att det bara var 3 851 tappra där och jag vet att ingenting är kört.

Jag vet också att matchen pendlade mellan ett tappert Brynäs som följde nya riktlinjer, där alla verkade leta sin nya roll och där ingen föll i ramen.

Jag vet också att matchen till slut såg ut som en katastrof på väg att inträffa.

1–1 vid full tid. 1–2 3.55 in på den här typen av märklig förlängning med tre mot tre som ser ut lite som när man spelade landhockey hemma på gården som unge.

Egentligen var det ett Brynäs som gjorde en hel del rätt, och som därför till slut borde ha brottat omkull ett lite halvlojt HV71.

Alla vet också exakt när segermålet skulle ha kommit.

Det var när den gyllene chansen kom i inledningen av den tredje perioden, när HV71 lyckades samla ihop två parallella utvisningar och Brynäs alltså fick läget att spela fem mot tre i två minuter.

Sånt får man inte missa.

Sånt måste man utnyttja.

Men det Bulan Boys, som snärtat upp energin rätt mycket i de senaste matcherna, frös då fast i Gavlerinkens is av sina egna förväntningar. Nu skulle det inte slarvas. Nu skulle läget utnyttjats, varpå:

Det. Gick. Så. Långsamt.

Och. Pucken. Ville. Inte. In.

Inte då. Inte i kanonaden efteråt, där den ibland verkade ta på i stort sett vad som helst där den flippade omkring fram HV 71-målvakten Gustav Wesslau men aldrig ville ta sig över den där mållinjen som nu ser ut som ett fett, rött kvalstreck.

Och självklart var det så att matchen sedan avgjordes i förlängningen på just en styrning av HV:s tvåmålsskytt Anton Bengtsson – en styrning alltså.

... jag skriver inget om det där med att en HV71-back kanske kastade klubban i slutminuterna när Brynäs hade ett jätteläge – för gör man inte mål i fem mot tre i två minuter kan man inte beklaga sig över annat en den egna oförmågan.

Bara en tvåpoängare i förlängningen, jag hade köpt en straffseger också, hade varit viktig för Brynäs för att få i en vinnande våg i omklädningsrummet, i båset och i framför allt i spelet.

Nu blev det en poäng, efter den tredje raka uddamålsförlusten sedan tränarbyten (...jag vet exakt vad det blev i Växjö – men ni vet exakt vad jag menar).

Detta samtidigt som Leksand i stället vände i en nyckelmatch mot Djurgården och vann stabilt med 4–1 mot Djurgården.

Det skiljer därmed fem poäng upp till Leksand.

Det är Linköping borta på torsdag och det är Frölunda hemma på lördag.

Det märkliga är att jag fortfarande faktiskt tror att "Bulan" Berglund kan rädda Brynäs undan kval, och hoppas att han fortfarande tror det själv.

STISSE HISSAR

Halmstrå 1. Jag tyckte målskytten Pathrik Westerholm var riktigt bra.

Halmstrå 2. Jag tyckte att nye Daniel Mannberg hade bra fart och klev in i sitt nya lag med rätt inställning.

Nya tröjan. Gefle IF:s Argentinainspirerade. Snart på en arena nära Gavlerinken.

STISSE DISSAR

Transferfönstret. Som slår igen på lördag kväll utan att Brynäs sportchef Stefan Bengtzén egentligen inte hittat något annat än ersättare, och ibland ersättare till ersättare.

Annons